Påskrapport från Kiev

Än idag brinner ljusen på Maidan till åminnelse av dem som fick sätta livet till när det ukrainska folket drev sina förövare på flykt. Än idag omges vi av eldhärjade ruiner, högar av sopor och berg av bildäck. Än idag tränger lukten av krutrök in i våra sinnen. ”Men än idag är Ukrainas ära och frihet inte förlorade, ty ödet kommer att le över modiga bröder. Dess fiender ska försvinna som dagg i solen. Folket ska åter få styra i sitt eget land.” Ukraina, denna kornbod mellan öst och väst – så nära, men ändå så långt borta – står inför ett viktigt vägskäl.
Denna påsk finns vi, Carl och Mario, på plats i Kiev för att visa vårt stöd till de krafter som verkar för en fredlig och demokratisk utveckling i Ukraina, för ett närmande till EU och NATO, för en europeisk gemenskap på en kristen värdegrund, mot nazism, fascism och rysk intervention.

Annars har mycket i Kiev återgått till det normala. De senaste dagarnas oroligheter i östra Ukraina har inte fått några märkbara efterverkningar i huvudstaden, 60 mil bort. I veckan enades EU, USA, Ukraina och Ryssland om att de pro-ryska separatisterna måste lägga ner sina vapen, samtidigt som Ukraina har förbundit sig att inte ingripa militärt mot dem under påsken. Under påskdagens kväll uppgav Reuters emellertid att flera människor hade dödats vid en vägspärr nära Slovjansk under oklara omständigheter. Ryska UD pekade snabbt ut Ukrainas militär som förövare. Risken för upptrappning är överhängande. Vi följer händelseutvecklingen noggrant och iakttar stor försiktighet.

Carl Olehäll
Förste vice förbundsordförande

Mario Shevchenko
KDU Stockholm